Under det internationella polaråret som pågår från mars 2007 till mars 2009 kommer stort fokus att sättas på forskning i Jordens arktiska och antarktiska områden. Men i samband med detta kommer det även att ske forskning i ett arktiskt område på en helt annat planet, nämligen vår grannplanet Mars.
Under augusti 2007 planerar NASA att skicka upp en landare med namnet Phoenix till planeten Mars, där den beräknas landa under våren 2008. Det som skiljer Phoenix från tidigare landare och robotbilar som skickats till Mars är att den ska landa väldigt långt norrut, i de norra arktiska slätterna. Under ytan i polarområdena har nämligen en av NASA:s satelliter upptäckt att det finns fruset vatten i form av permafrost. Med en robotarm kommer Phoenix att gräva ner under ytan och undersöka jorden och frosten som finns där.
I samband med förberedelser inför analysen av de data som Phoenix kommer att ge pågår flera forskningsprojekt i arktiska områden på Jorden. Ett av dessa projekt jämför formationen av bäckraviner på Svalbard med bäckraviner på Mars. Bäckraviner är formationer som på Jorden ofta uppstår på sluttningar i samband med exempelvis snö-/issmältning. Att det finns bäckraviner på Mars kände man inte till förrän år 2000 då de upptäcktes i satellitfoton tagna på Mars yta. Denna upptäckt väckte stor uppmärksamhet då vatten inte kan existera i flytande form på Mars yta på grund av det låga trycket och de låga temperaturerna som finns där. Dessutom såg många av bäckravinerna ut att ha bildats väldigt nyligen ur en geologisk tidsskala.
Anledningarna till att man kan säga att de bildades nyligen är flera, men den kanske allra tydligaste anledningen visades i bilder som offentliggjordes för allmänheten under 2006. Dessa var tagna vid två olika tidpunkter och visade vad som såg ut att vara nytillkomna avlagringar i bäckraviner i den nyare bilden som inte fanns där i den äldre. Dessa bilder har väckt en mycket stor uppmärksamhet, inte bara i vetenskapliga kretsar, utan även i media. Visar dessa bilder att det finns flytande vatten på Mars idag? Och med tanke på att allt liv som vi känner till kräver vatten för att kunna existera, vad innebär det för möjligheten att finna liv på Mars?
Även om vatten är en förklaring till uppkomsten av de marsianska bäckravinerna så är det inte den enda. Anledningen till osäkerheten om bildningsmekanismen innefattar vatten eller ej är att det enda man har att tillgå är bilder och mätdata tagna av satelliter på flera hundra kilometers avstånd från marken. För att bekräfta att dessa bilder tolkas korrekt är det mycket viktigt att göra motsvarande analyser av bäckraviner här på Jorden, och det är här den jämförande studien av bäckraviner på Svalbard och Mars kommer in.
Svalbard är en norsk ögrupp i Arktis, mellan 74 och 81 grader nordlig bred. Klimatet där är kallt och torrt, och påminner därmed om Mars. På Svalbard finns också bäckraviner som till utseende liknar dem man ser på Mars. Vad vi avser göra är att studera dessa med hjälp av bilder och mätdata från satelliter, och analysera dem med samma metoder som tidigare används för att studera de marsianska bäckravinerna. Vi kommer även att åka till Svalbard för att studera bäckravinerna på plats, och därmed kunna bekräfta de slutsatser som dragits från fjärranalysen. Dessutom kommer vi att göra ytterligare mättningar, där vissa kommer att sträcka sig över en tidsperiod på ett år, för att ta reda på hur bäckravinerna kan ha bildats och hur de utvecklas med tiden. Detta är inte bara viktigt för jämförelsen med de marsianska bäckravinerna, utan också för att förstå den arktiska miljön och eventuella förändringar som sker däri på grund av exempelvis den globala uppvärmningen.
